Tavex använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda vår sida utan att ändra dina inställningar så godkänner du att vi använder cookies från Tavex hemsida. Läs mer om vår cookie policy
Tavex använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att fortsätta använda vår sida utan att ändra dina inställningar så godkänner du att vi använder cookies från Tavex hemsida. Läs mer om vår cookie policy
Cookie name | Cookie description | Cookie duration |
---|---|---|
tavex_cookie_consent | Stores cookie consent options selected | 60 weeks |
tavex_customer | Tavex customer ID | 30 days |
wp-wpml_current_language | Stores selected language | 1 day |
AWSALB | AWS ALB sticky session cookie | 6 days |
AWSALBCORS | AWS ALB sticky session cookie | 6 days |
NO_CACHE | Used to disable page caching | 1 day |
PHPSESSID | Identifier for PHP session | Session |
latest_news | Helps to keep notifications relevant by storing the latest news shown | 29 days |
latest_news_flash | Helps to keep notifications relevant by storing the latest news shown | 29 days |
tavex_recently_viewed_products | List of recently viewed products | 1 day |
tavex_compare_amount | Number of items in product comparison view | 1 day |
Cookie name | Cookie description | Cookie duration |
---|---|---|
chart-widget-tab-*-*-* | Remembers last chart options (i.e currency, time period, etc) | 29 days |
archive_layout | Stores selected product layout on category pages | 1 day |
Cookie name | Cookie description | Cookie duration |
---|---|---|
cartstack.com-* | Used for tracking abandoned shopping carts | 1 year |
_omappvp | Used by OptinMonster for determining new vs. returning visitors. Expires in 11 years | 11 years |
_omappvs | Used by OptinMonster for determining when a new visitor becomes a returning visitor | Session |
om* | Used by OptinMonster to track interactions with campaigns | Persistent |
Cookie name | Cookie description | Cookie duration |
---|---|---|
_ga | Used to distinguish users | 2 years |
_gid | Used to distinguish users | 24 hours |
_ga_* | Used to persist session state | 2 years |
_gac_* | Contains campaign related information | 90 days |
_gat_gtag_* | Used to throttle request rate | 1 minute |
_fbc | Facebook advertisement cookie | 2 years |
_fbp | Facebook cookie for distinguishing unique users | 2 years |
Innehållsförteckning / Table of Contents
Guld är ett sätt att förvara pengar samtidigt som det fungerar som ett skydd mot inflation, valutaförsämring och systemisk risk. Historiskt sett har det gett bättre avkastning, förbättrat portföljers totala resultat och gett likviditet under perioder då marknaden varit instabil. Det är perfekt att ha med i en balanserad portfölj för att få bra spridning mellan riskfylld och säker avkastning.
Om man ser på det rent praktiskt kan man säga att priset styrs av främst två faktorer – alternativkostnad och rädsla.
Alternativkostnad är värdet av det näst bästa alternativet när ett beslut fattas. Enkelt exempel: Om du lägger tid och pengar på att gå på bio kan du inte ägna den tiden till att vara hemma och läsa en bok, och du kan inte lägga pengarna för biobiljetten på något annat.
Rädsla för att gå miste om något blandas ofta samman med den ekonomiska principen om alternativkostnader.
Vad som egentligen avgör guldpriset har dock att göra med flera olika faktorer och det är ett ständigt återkommande ämne för diskussioner.
Eftersom guld inte har något utgångsdatum, inte ger någon utdelning och har ett känslomässigt värde kan det vara svårt att fastställa guldpriset utifrån traditionella prismodeller. Guldet, till skillnad från många andra tillgångar, prissätts helt enkelt till det som människor är villiga att betala för det.
Investerare flyttar gärna sina tillgångar till ädelmetaller under osäkra tider, och icke-professionella investerare hoppar in när marknaden börjar röra sig uppåt. I det ekonomiska klimat som råder just nu kan det vara klokt att flytta över vissa av sina tillgångar till guld. Guldet har en tendens att röra sig uppåt i tider av hög inflation.
Guld kan alltså inte värderas med hjälp av vanliga värderingsmodeller för tillgångar som exempelvis obligationer, aktier och andra råvaror. Eftersom det inte finns någon utdelningsdag, förfallodag, beräknad vinst eller värderingskvoter, fungerar det inte med de vanliga prissättningsmetoderna. Hur väl guldet presterar beror främst på den intuitiva framsyntheten hos den globala ekonomin som helhet. Utsikterna för guldet styrs bland annat av fyra viktiga drivkrafter:
Den gula ädelmetallen erbjuder många fördelar i ett osäkert ekonomiskt klimat där också en omfattande digitalisering håller på att ta fart. Förutom att man kan ha guldet rent fysiskt under kontroll och hålla det utanför finanssystemet kommer guldet även med fyra grundläggande fördelar:
Guld har fungerat som en stabil och lukrativ investering i osäkra tider och har gett långsiktigt positiv avkastning. Under nästan ett halvt sekel, efter avskaffandet av guldmyntfoten, har guldet ökat med i genomsnitt 10 procent. Denna genomsnittliga tillväxttakt är bättre än för obligationer och har större likheter med aktier. Under de senaste två decennierna har guld visat sig vara en stark konkurrent till mer ”populära” investeringar.
https://www.gold.org/goldhub/research/relevance-of-gold-as-a-strategic-asset-2020-individual#chart2
Guldets egenskaper får det att sticka ut från andra tillgångsklasser och gör det mer accepterat runt om i världen. Guld erbjuder utmärkt skydd och kan öka tillgångar på lång sikt. Och på grund av detta kan det handlas globalt utan någon kreditrisk. Metallen har ett känslomässigt värde och det råder en sund efterfrågan på det över hela världen. Tack vare de egenskaperna blir guldet motståndskraftigt och anpassningsbart i en växande och stagnerande ekonomi.
Guld har länge haft rykte om sig att fungera som inflationsskydd. Den genomsnittliga tillväxten på 10 procent under de senaste 49 åren har legat över den amerikanska inflationen. Under de senaste 49 åren har guldet ökat med 10 procent. Det ökade med 15 procent när inflationen var 3 procent och med 20 procent när inflationen var 5 procent. Detta bevisar att guldet ökat sitt värde under båda dessa ekonomiska situationer – perioder med inflationsmål såväl som perioder med hög inflation.
Läs mer om guld och inflation i vårt andra blogginlägg: Inflation och råvaror 2022
https://www.funds-europe.com/news/gold-s-50-year-relationship-with-inflation
Före kollapsen av Bretton Woodssystemet 1971 var de flesta av världens valutor kopplade till guldet. Efter denna avknoppning har guldet presterat bättre som betalningsmedel än alla de större valutorna. Den främsta anledningen till att det blivit så är det begränsade utbudet av guld som har ökat med cirka 1,6 procent per år.
Sedan början av 2000-talet har de stora valutorna förlorat omkring 90 procent av sitt värde jämfört med guld och 99 procent under de senaste 100 åren.
Att det behövs förlutsbegränsande åtgärder och spridning i portföljerna är ett allmänt vedertaget faktum. Det är dock inte alltid lätt att veta vilka tillgångar man ska välja. De flesta tillgångar innebär marknadsrisker och osäkerhet och fungerar därmed inte lika effektivt som diversifierare.
Guldet är fortsatt en stor tillgång och den omvända korrelationen med marknadstillgångar gör det perfekt som en säker investering. Under finanskrisen 2008-2009 rasade riskklassade tillgångar, aktier, hedgefonder, fastigheter och de flesta råvaror. S&P tappade under den här perioden 50 procent av sitt värde, medan guldet däremot ökade med 14 procent.
Detta kommer knappast som någon överraskning. Guldet har med tiden hållit ställningarna under osäkra och riskfyllda tider. Det har gett positiv avkastning och begränsat portföljförluster under perioder av systemrisker.
Och än viktigare – guldet har skapat likviditet för investerare när andra likvida tillgångar rasat och varit svårsålda.
Märkligt nog fungerar guldets egenskaper inte bara under oroliga tider utan ger även tillväxt i blomstrande ekonomier och när marknaden går bra.
Denna dubbelhet hos guldet bottnar i att det både är en tillgång att investera i och en lyxvara. Guldets unika beskaffenhet gör det till ett perfekt och nödvändigt inslag i en investeringsportfölj.
Man kan inte förneka att guld har en mångsidig, väl förankrad och mycket likvid marknad.
Man uppskattar att det globala guldinnehavet, inklusive investerare och centralbanker, uppgår till nästan 3,7 biljoner amerikanska dollar. Samtidigt är 900 miljarder amerikanska dollar spridda på OTC- och derivatmarknaderna..
Guld är accepterat över hela världen och likviditeten är bättre än på flera finansmarknader. Handelsvolymen för guld under 2019 var 145 miljarder amerikanska dollar jämfört med 78 miljarder amerikanska dollar för spotmarknaden (OTC) och för derivatmarknaden. Enbart guldterminerna stod för en omsättning på 65 miljarder amerikanska dollar under samma tidsperiod.
En bra portfölj kännetecknas av hög likviditet, stabil avkastning och tillräcklig spridning. Sådant kan man få med portföljer som innehåller en lämplig andel guld.
https://www.gold.org/goldhub/research/relevance-of-gold-as-a-strategic-asset-2020-individual#chart7
Analyser av investeringsportföljer över 5, 10 och 20 år visar tydligt att guld har en positiv inverkan. I ovanstående diagram kan vi se att den portfölj som inte innehåller guld ger en avkastning på endast 0,62 procent, medan en ökning av guldet med 10 procent i samma portfölj förbättrar avkastningen med 100 räntepunkter.
För att sammanfatta det hela kan man konstatera att guldets rykte avsevärt förbättrats under de senaste 20 åren. Guldets unika egenskap av att vara en sällsynt, icke korrelerad och mycket likvid tillgång har bekräftat att det fungerar effektivt för att diversifiera och stabilisera en portfölj. Guldet fortsätter ge bra avkastning på lång sikt eftersom det bibehåller sin roll som allomfattande diversifierare av portföljer, en lyxvara och ett investeringsalternativ för kommande tider.