Skapa bevakningar

Polska centralbanken gör sitt största månatliga guldköp på fyra år

Publicerad av Karl Martin Karus i kategori Artiklar 26.06.2023
Guldpris (XAU-SEK)
21574,80 SEK/oz
  
+ 372,80 SEK
Silverpris (XAG-SEK)
239,67 SEK/oz
  
+ 4,52 SEK

Polska centralbanken gjorde nyligen sitt största månatliga guldköp på fyra år och i april införskaffades närmare 15 ton guld. Centralbankens chef Adam Glapinski ramhöll att guld bibehåller sitt värde även vid en eventuell global kollaps av det finansiella systemet.

Ökning av guldreserver och guldvärde

Enligt centralbanken har Polens guldreserver ökat med 14,8 ton och uppgick förra månaden till 243,5 ton. Detta är den största ökningen av guldreserver sedan juni 2019 vilket höjt värdet på Polens guldinnehav till 15,5 miljarder dollar.

Guldets andel av centralbanksreserverna

I april steg värdet på centralbankens sammanlagda tillgångar till 178 miljarder dollar, varav guld utgjorde över 8 procent. Sveriges Riksbank ägde den 31 december 2022 125,7 ton guld. Guldets marknadsvärde var vid tidpunkten 76,5 miljarder kronor. Riksbankens guldreserv förvaras på olika platser över hela världen eftersom det skulle innebära en alltför stor säkerhetsrisk att förvara allt på ett och samma ställe.

Centralbankens planer och guldets betydelse

Centralbankschefen Adam Glapinski tillkännagav 2021 att Polen har för avsikt att öka sina guldreserver med 100 ton och framhöll guldets betydelse som en säker tillgång, och att det har en avgörande betydelse för deras reservhantering och rustar centralbanken för värsta tänkbara scenarier.

Inverkan på guldpriser och förväntningar

Colin Hamilton, verkställande direktör på BMO Capital Markets, räknar med att centralbankernas större guldinköp kommer fortsätta året ut och därmed bidra till ett stigande pristryck på guldet. Han menar att denna trend kommer gynna priset på guld.

Guldinköp av globala centralbanker

World Gold Council (WGC) uppgav att centralbankerna under 2023 års första kvartal  köpte 228 ton, vilket den högsta mängden sedan uppgifterna började samlas in år 2000. Även om det understiger de två tidigare kvartalen som var rekordhöga (458 respektive 378 ton), tyder detta på ett fortsatt starkt intresse för guldförvärv från centralbankernas sida. Bland de främsta köparna märks Singapore (69 ton), Kina (58 ton) och Turkiet (30 ton). Det är viktigt att notera att vilka de exakta köparna är förblir okända för många av dessa köp. Kinas officiella guldreserver uppgår till strax över 2 000 ton, men enligt inofficiella bedömningar kan deras innehav uppgå till hela 10-20 000 ton.

Expertanalys av Polens guldinköp

Centralbankernas guldinköp under 2022 var de högsta sedan 1967, och drevs främst av länder i Mellanöstern och Asien. Västländer har däremot varit relativt passiva när det gäller försäljning på guldmarknaden. Polens senaste agerande ses som en förebild för västländerna.

Geopolitiska och ekonomiska utmaningar

Världens centralbankers ökade intresset för guldinköp återspeglar en tilltagande insikt om kommande geopolitiska, ekonomiska och det finansiella utmaningar. Historiskt sett har starka guldreserver bidragit till stabilitet under sådana perioder. Sprickorna i det ohållbara skuldsatta monetära systemet blir alltmer tydliga, även om västländernas ledare ogärna vill erkänna detta. Detta innebär också att de senaste decenniernas penningtryckning och extremt billiga penningpolitik har misslyckats. Stigande inflation, fallande obligationspriser och nyligen inträffade bankkriser belyser det nuvarande systemets svaga grundvalar.

Förskjutning av den ekonomiska makten

Eftersom de största guldinköpen huvudsakligen kommer från Öst, antyder det att den globala ekonomiska maktbalansen snabbt kan förskjutas mot Öst, särskilt Kina, till följd av förändringen i det monetära systemet.

Läs mer: Allt fler länder har börjat överge dollarn. Håller BRICS på att ta över?

Hållbar ekonomiska politik och lärdomar från Argentina

I västvärlden har människor vant sig vid en hög levnadsstandard och välstånd. Detta bör dock inte tas för givet. Att säkerställa långsiktig välfärd kräver hållbara ekonomisk-politiska beslut. Argentina som  gått från att vara en av världens tio rikaste nationer till ett utvecklingsland, är en påminnelse om att oansvarig skuldsättning, långvariga budget- och handelsunderskott samt temporära lösningar på problem kan leda ett land in i fattigdom.

Läs också