Skapa bevakningar

Sveriges Riksbank tror kontanterna kommer försvinna

Publicerad av Karl Martin Karus i kategori Ädelmetaller på 20.09.2022
Guldpris (XAU-SEK)
18 794,60 SEK/oz
  
+ 94,02 SEK
Silverpris (XAG-SEK)
225,93 SEK/oz
  
- 2,05 SEK

I slutet av juni i år hölls ett årligt event i Sintra i Portugal, anordnat av den Europeiska Centralbanken.

ECB-forumet samlas centralbankschefer, akademiker, företrädare för finansmarknaden, journalister och andra för att utbyta åsikter kring aktuella politiska frågor och diskutera forumets huvudtema ur ett mer långsiktigt perspektiv.

Sverige representerades av Cecilia Skingsley som företräder Sveriges Riksbank i Kommittén för betalningar och marknadsinfrastrukturer och Euro Retail Payments Board. Hon är också Sveriges riksbankschefs suppleant i Europeiska centralbankens allmänna råd. Hon är ledamot av den rådgivande tekniska kommittén för den europeiska systemrisknämnden.

Dagarna med kontanter är snart förbi

Enligt en riksbankschef från Sverige är Riksbankens digitala valuta (CBDC) ”en investering” för att skydda det nuvarande systemet med fiatpengar, och kontanter kommer snart vara förlegade.

Cecilia Skingsley, förste vice bankchef på Sveriges riksbank, förklarade vid Europeiska centralbankens (ECB) forum om centralbanker i Portugal att centralbankerna måste utveckla digitala CBDC:er för att tillgodose allmänhetens efterfrågan enligt dagens moderna utveckling.

”Jag ser det som en evolution snarare än en revolution vad gäller Riksbankens roll”, sa Skingsley och tillfogade att dagarna med kontantbetalning för varor och tjänster är räknade.

Modernisering av Riksbanken

Ulrich Bindseil, Europeiska centralbankens generaldirektör för marknadsinfrastruktur och betalningar, höll med Skingsley och sa att ”det inte finns någon anledning” för centralbankerna att inte anamma digitaliseringen.

ECB-tjänstemannen menade att effektiva och tillförlitliga betalningsmetoder utgör ”grunden för det moderna samhället” och att digitala centralbankspengar fyller en central funktion i det sammanhanget.

Integritet är fortfarande en central fråga vad gäller CBDC

ECB har publicerat en ”Studie om de nya digitala betalningsmetoderna” där man även lyfter fram integritetsproblemen. En helt anonym digital valuta skulle medföra ”allvarliga problem”, står det i det interna policydokumentet.

Fabio Panetta, ledamot av ECB:s styrelse, avfärdar oron för statlig övervakning. Han sade att ”det inte finns något kommersiellt intresse av att använda de här uppgifterna” och ”vi kommer respektera” integritetslagstiftningen in i minsta detalj – till skillnad från företag som bara är ute efter att göra vinst, menade han.

Han resonerade också om hur mycket integritet man ska ge – om man exempelvis ska erbjuda undantag så att mindre betalningar kan förbli hemliga och offline. Han uppgav att detta bör beslutas av regeringar och lagstiftare snarare än av centralbanker, och hävdade att ”integritet… inte är en teknisk fråga utan en politisk”.

Marina Niforos, affilierad professor vid handelshögskolan HEC Paris, avvisar däremot Panettas påstående om att integritetsfrågorna endast har att göra med en vinstdriven kommersiell användning av uppgifter. Hon säger att människor har all anledning att oroa sig för att regeringar ska få för mycket kontroll över deras uppgifter.

”Vi har sett hur det är i andra jurisdiktioner där en statsmakt utövar en sådan makt och det är inte alltid bara i gott syfte”, säger Niforos, kryptoteknisk expert som tidigare har bidragit till utformningen av den digitala euron till EU:s observationscentrum för blockkedjeteknik..

Statliga aktörer ”har inte lika många kommersiella motiv, men det innebär inte att det saknas risk för förskingring och missbruk av sådana uppgifter”, sa hon.

Och i praktiken kan integritetskontroller inte bara införas när beslutsfattarna vill det. Integritetskontroller hänger samman med vilken typ av teknik man använder sig av.

Distribuerad blockkedjeteknik ”kan i förlängningen komma att bli den enda återstående lösningen när det handlar om att införliva inbyggt integritetsskydd” i den digitala euron, sa Niforos.

Svensk e-Krona

Sveriges centralbank, Riksbanken, inrättade 2019 en ny enhet för att undersöka användningen av digitala valutor i Sverige. ”Enheten för e-krona” har som uppdrag att undersöka tekniska lösningar vad gäller ett digitalt tillägg till kontanter samt lagstiftningsfrågor i samband med detta.

Steg #1

Riksbanken kontrakterade Accenture i februari 2020 för att tillhandahålla en teknisk lösning som ska testas i en sluten försöksmiljö. Riksbanken testade systemet med simulerade deltagare (banker), slutanvändare och betalningsmedel. Fas ett avslutades i april 2021 och Riksbanken godkände en fortsättning av pilotstudien med steg 2.

Steg #2

Det andra steget av pilotprojektet kring e-kronan påbörjades i februari 2021. Målet med arbetet var att fortsätta utreda och testa projektets tekniska lösning och att undersöka ett eventuellt regelverk kring e-kronan.

Under steg 2 bestod de tekniska testerna bland annat i att fastställa om och hur en e-krona kan fungera offline, om den testade lösningens resultat fungerar tillräckligt bra och hur banker och andra betaltjänstleverantörer kan integreras i ett nätverk för e-kronan. Det sistnämnda prövades i sina olika steg i samarbete med Handelsbanken och Tietoevry.

Testerna har till exempel visat att det går att integrera en potentiell e-krona med bankernas nuvarande interna system så att deras kunder kan växla pengar till e-kronor och vice versa på sina bankkonton. Testerna av den tekniska lösningen visade också att man skulle kunna göra transaktioner med e-kronor utan att vara ansluten till internet. Offlinebetalningar medför emellertid vissa risker som man måste kunna hantera om en sådan lösning blir verklighet.

Steg #3

I steg 3 börjar vi utarbeta en grund för de krav som ställs på en e-krona om det beslutas att den ska utfärdas. Alla tester, analyser och utredningar kommer då utgöra grund för det arbetet. Vi kommer också dra nytta av lärdomarna från den snabba internationella utveckling som just nu pågår inom det här området”, säger Mithra Sundberg, chef för enheten för e-krona.

Dessutom ska projektet rådgöra med teknikleverantörer och begära feedback från olika parter på betalningsmarknaden och från allmänheten.

Läs också