1/4 oz Australisk Lunar 2026 Hästens År Guldmynt

Historia

Australisk Lunar Series III Guldmynt

Den första australiska Lunar-serien i guld producerades av Perth Mint 1996–2007 och blev snabbt mer populär än förväntat bland både investerare och samlare. Designen baserades på den kinesiska zodiaken och uppdaterades årligen med ett djurmotiv på myntets baksida. Mot slutet av den första serien blev efterfrågan på en andra 12-årig Lunar-serie tydlig, och bullionmynten från Australian Lunar Series II (2008–2019) etablerade sig som ett pålitligt och bekvämt sätt att investera i ädelmetaller.

Lanseringen av den tredje serien blev därför en logisk och förväntad fortsättning på Australiens mest populära myntprogram, och det första myntet gavs ut 2020. Med Australiens regerings garanti för vikt och renhet erbjuder varje mynt som lagligt betalningsmedel dessutom ett mycket kostnadseffektivt sätt att förvärva ädelmetall.

Enligt kinesisk mytologi avgjordes ordningen mellan djuren i den antika zodiaken genom en stor kapplöpning över en flod. Kejsaren beordrade en tävling mellan alla djur på jorden för att avgöra vilka som skulle inta de tolv positionerna i lunarkalendern.
📽 Perth Mint har skapat en kort film om The Great Race som kan ses här:  https://youtu.be/iTKUz5u7r14

Legenden säger att varje zodiakdjur påverkar personligheten hos människor födda under dess tecken.

Upplaga (Mintage)

Perth Mint kommer att producera högst 30 000 exemplar av 1 oz guldmyntet. Produktionen upphör när upplagan är slutsåld eller vid seriens slut – det som inträffar först. För övriga storlekar (1 kg, 10 oz, 2 oz, 1/2 oz, 1/4 oz, 1/10 oz och 1/20 oz) finns ingen övre upplagegräns, men de präglas endast under ett år. Därefter fastställs myntets officiella upplaga.

Australisk Lunar-serie baserad på den kinesiska lunarkalendern

Det tros att den kinesiska lunarkalendern skapades för nästan femtusen år sedan av tidiga härskardynastier. Ursprungligen baserades kalendern på månens cykler, eftersom dessa var enklare för dåtidens astronomer att beräkna. Med tiden upptäckte man dock skillnaden mellan det lunara året (tolv månader på 29,5 dagar = totalt 354 dagar) och det solära året (365,24 dagar). Den lunara kalendern var alltså 11 dagar kortare än solåret. För att bättre anpassa kalendern till solen infördes därför en skottmånad vartannat eller vart tredje år, ungefär som i den moderna gregorianska kalendern där en extra dag läggs till den 29 februari vart fjärde år.

Till skillnad från de flesta andra kalendrar räknar inte den kinesiska lunarkalendern åren i en oändlig följd, utan är istället uppbyggd av en 12-årsperiod som upprepas fem gånger, vilket skapar en cykel på 60 år. Varje år består av två komponenter – en himmelsk stam och en jordisk gren. Den himmelska stammen består av tio symboler (namnen på de tio dagarna i veckan som användes i det forntida Kina), medan den jordiska grenen består av de tolv djuren i zodiaken. När alla möjliga kombinationer mellan de himmelska stammarna och de jordiska grenarna har gjorts (10 × 12/2 = 60) uppstår en fullständig cykel, varefter den börjar om på nytt.

Denna cykliska tidsräkning anses vara en av de längsta kontinuerliga tidsmätningsmetoderna i historien. Även om Kina idag använder den gregorianska kalendern för civila ändamål, är lunarkalendern fortfarande den viktigaste kalendern inom olika samhällen i Kina och Östasien för att fastställa högtider såsom jubileer, bröllop, det kinesiska nyåret och andra festligheter.