Hur påverkar centralbankerna guldpriset?

World Gold Council rapporterade att världens centralbanker gjorde en plötslig vändning i augusti och sålde mer guld än de köpte. Detta är den första månaden sedan februari 2019 då guldreserverna i världens centralbanker föll. Centralbankerna har under senaste tiden samlat på sig rekordmängder guld, vilket bidrog till att guldpriserna steg från 1 500 dollar till 1 917 dollar. Priset på guld har stigit kraftigt på grund av den globala ekonomiska krisen orsakad av coronapandemin, den eskalerande geopolitiska spänningen mellan väst och öst och växande instabilitet i det globala finansiella systemet. Konvergensen mellan de tre djupa trenderna har skapat djupa och gynnsamma förutsättningar för en stark guldpristillväxt på världens finansmarknader.

Investerare i både Europa och Nordamerika köper alltmer guld som de enda så kallade ”idiotsäkra” finansiella tillgångar, vars värde kvarstår eller ökar även i situationer där socioekonomiska kriser kan sänka värdena på alla andra typer av tillgångar. Sårbara tillgångar inkluderar, förutom finansiella instrument, fastigheter, vars priser är dikterade av kreditinstitutens funktion. I krissituationer kan fastigheter snabbt bli illikvida eller bara säljas till extremt låga priser.

Den snabbt spridande förståelsen för guldets natur som en ”pålitlig fallskärm” har lett till en långsiktig uppåtgående trend i efterfrågan på guld i en alltmer ekonomiskt instabil värld. Prisuppgången på guld är bland annat en ”misstroendevotum” för det globala finansiella systemet. Priset på guld ses som en inofficiell barometer för penningvärldens hälsa. Följaktligen ligger det i centralbankernas intresse att förhindra en explosion av guldpriset.

Samtidigt blir det allt mer ifrågasatt i vilken utsträckning världens centralbanker har samma mål med med sina policys. Å ena sidan bör alla centralbanker i teorin vara oberoende institutioner som bara har ett intresse av att säkerställa kontinuiteten i det globala finansiella systemet. I verkligheten är emellertid förhållandena mellan de politiska ledarna i olika länder i världen och deras centralbanker mycket olika, och de geopolitiska förhållandena mellan länderna själva varierar eller är fientliga.

Centralbankerna i de länder som fortsätter att kontrollera det globala monetära systemet (centralbankernas i USA, Europa, Storbritannien, Schweiz och Japan, vars valutor står för mer än 90% av världens reserv- och handelsvalutor)  är särskilt intresserade av att hålla guldpriserna låga. Däremot är motivet från världens framväxande centralbanker mindre tydliga och kan till och med strida mot västerländska centralbankers intressen.

Den ryska centralbanken har länge varit världens största köpare av monetärt guld, Kina suger upp guld från världsmarknaderna genom den centralt övervakade guldmarknaden i Shanghai, och världens 13:e största centralbank: den turkiska centralbanken har blivit världens största guldköpare. Det sista exemplet är ett typexempel på en situation där Turkiet, som ett av länderna med komplexa och osäkra geopolitiska utsikter och tillhör inte till de så kallade ”fullständiga medlemmarna” i något ekonomiskt block, säkrar sin finansiella ställning med guld som det enda mycket likvida tillgångsslag som är oberoende av det globala finansiella systemets tillstånd. Oavsett om Ankara grälar med Washington, Peking eller Moskva, är guldreserverna i den nationella centralbankens lager alltid en garanti för att köpa saker från världsmarknader som inte kan skaffas inhemskt (särskilt energibärare).

Enligt World Gold Council sålde centralbankernas 12,3 ton mer guld i augusti än de köpte. Även om det i stort sett är en försumbar del av världens 35 000 ton monetära guldreserver (monetärt guld är guld som centralbankerna innehar som en ”ultimat” säkerhetstillgång som behåller sitt värde, även om alla andra tillgångar – främst amerikanska och europeiska obligationer – skulle kollapsa) är det ett faktum att centralbankernas för första gången på ett och ett halvt år sålde mer guld än de köpte.

Detta är en utveckling som kan indikera ett samarbete från centralbankerna för att hålla guldpriset under kontroll, vid en kritisk tidpunkt då pengar som pumpas in på världsmarknaderna för att bekämpa den globala ekonomiska krisen. Priset av guld kan drivas upp ifall stora mängder nya pengar hamnar på guldmarknaden och är en utveckling som centralbankerna i världens reservvalutor vill förhindra.

Guldreserverna i världens centralbanker började växa för första gången sedan den globala finanskrisen 2007-2008, efter att guldstandarden övergavs (1971). Bland annat visar diagrammet hur centralbankernas guldinköp drevs av centralbankerna i tillväxtmarknader (i gult), medan rika länders centralbankers guldreserver (i blått) slutade minska.

Det är extremt osäkert om de västerländska centralbankerna, som har varit en dominerande aktör på den globala guldmarknaden sedan 1800-talet kommer att kunna fortsätta i den positionen. Fysiska guldreserver har i ökande takt rört sig från väst till öst i samband med ett ökat ekonomiskt välstånd i öst och med en mindre andel fysiskt guld är det osannolikt att västvärldens centralbanker kommer att ha en dominant position på den globala guldmarknaden.

Den irreversibla och explosiva tillväxten av guldpriset utanför centralbankernas kontroll kan komma i en situation när den verkliga ekonomiska krisen leder människor till att köpa fysiskt guld och där ”pappersguld” inte längre duger. En försmak av denna situation uppstod på världsmarknaderna i de tidiga stadierna av pandemin, då ”världsmarknadspriset på guld”, främst baserat på guldbaserade finansiella instrument var betydligt lägre än priset för fysiskt guld på grund av extremt hög efterfrågan på fysiskt guld.

Hur som helst kan krisen också innebära ett scenario där centralbanker faktiskt skulle vägra att sälja sitt guld för andra ändamål än att finansiera nationell viktig strategisk import.

För gemene man är det emellertid en viktigt att säkra en del av sina investeringar i fysiskt guld och därmed avlägsna motpartsrisken och skydda sina tillgångar i tider av ekonomisk osäkerhet.

Du kan börja investera i guld idag:

• 100 gram Boliden guldtacka endast 7.5% över marknadspriset
• 1 uns cirkulerade silvermynt endast 13% över marknadspriset
• Storbritannien Elizabeth II guldmynt endast 5.9% över marknadspriset