Skapa bevakningar

Hyperinflation: Vi blickar bakåt och tittar på konsekvenserna med omfattande pengatryckning

Publicerad av Karl Martin Karus i kategori Ädelmetaller på 24.05.2020
Guldpris (XAU-SEK)
16 649,40 SEK/oz
  
+ 46,60 SEK
Silverpris (XAG-SEK)
172,24 SEK/oz
  
+ 0,48 SEK

Vad är hyperinflation?

Låt oss börja med vad inflation innebär och hur det mäts. Inflation är takten en viss prisnivå ökar för varor och tjänster över en viss tidsperiod. Enkelt uttryckt är det ökningen i prisnivåer där samma valutaenhet ger mindre än den gjorde tidigare perioder. Inflation uttrycks i allmänhet i procent och resulterar i en minskning av köpkraft per valutaenhet.

Hyperinflationen är en mycket hög, snabb och kontinuerligt ökande inflation. Medan inflationen är ett mått på takten av det stigande priset på varor och tjänster, höjer hyperinflationen snabbt inflationen, vanligtvis mer än 50% per månad!

För att illustrera med ett exempel, låt oss anta att dina matvaror denna månad kostar 1000 SEK per vecka. I ett scenario med hyperinflation skulle det kosta 1500 SEK per vecka nästa månad och 2250 SEK månaden efter det och så vidare! Om lönerna inte stiger i samma takt som inflationen, sjunker folkets livskvalitet på grund av minskad köpkraft.

Många centralbanker runt om i världen som Federal Reserve, European Central Bank samt Sveriges centralbank – Riksbanken har ett inflationsmål på cirka 2% Tanken är att hålla inflationen låg och stabil för att skapa goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. (1)

Om en centralbank trycker för mycket pengar, kan det leda till hyperinflation, där priserna stiger och  värdet av pengar faller enormt på grund av att centralbankerna introducerar alltför stora summor i omlopp. Hyperinflation har historiskt inträffat under ekonomisk oro och ekonomiska depressioner.

Vad är skillnaden mellan lågkonjunktur och ekonomisk depression?

En lågkonjunktur är en minskning av den ekonomiska aktiviteten, som varar i många månader. En ekonomi sägs vara i lågkonjunktur när det finns negativ ekonomisk tillväxt mätt med BNP (bruttonationalprodukt) under två eller flera kvartal i följd.

En ekonomisk depression är en långvarig nedgång (liten eller ingen tillväxt) i mer än några år. De kategoriseras generellt av en betydande ökning av arbetslöshet, minskning av produktion och ett drastiskt fall i den totala efterfrågan. Enligt IMF (Internationella valutafonden) kommer världsekonomin snart att uppleva den värsta konjunkturnedgången sedan den stora depressionen 1930. Den globala tillväxten 2020 beräknas falla till -3% (kraftig sänkning av prognosen på 6,3% från januari 2020) (2)

Svaret på en depression är vanligtvis en ökning av tryckta pengar från centralbankerna, med avsikt att uppmuntra banker att låna ut till konsumenter och företag för att stimulera utgifter och investeringar. Men om ökningen i penningmängden inte stöds av ekonomisk tillväxt mätt med BNP, kan det resultera i hyperinflation. Om BNP, som är ett mått på varor och tjänster i en ekonomi inte växer, höjer företag priserna för att öka vinsten och hålla sig levande. Eftersom konsumenterna har mer pengar betalar de högre priser vilket leder till inflation. I takt med att ekonomin försämras ytterligare tar företagen mer betalt, konsumenterna betalar mer och centralbankerna trycker ut mer pengar vilket leder till en ond cirkel och hyperinflation.  (3)

Många länder har historiskt sett mött hyperinflation. Några anmärkningsvärda exempel är Venezuela (2016), Ungern (1946), Zimbabwe (2007), Jugoslavien (1992) och Weimarrepubliken (1920). En vanlig faktor i alla dessa scenarier var övergången till finanspolitisk försiktighet och överdrivet tryck av pengar. Inflationsnivån började öka och när det gäller Zimbabwe nådde det en punkt där den dagliga inflationen var så hög som 98%: vilket innebar att det bara tog 24,7 timmar innan priserna fördubblades! Hyperinflationen ledde till att regeringen införde olika reformer som en reaktion. Det slutade med att de skapade en miljarddollarsedlar såväl som biljondollarsedlar! Zimbabwe dollarn infördes 1980 för att direkt ersätta den Rhodesiska dollarn (infördes 1970 till par (1: 1)) till ett liknande värde som den amerikanska dollarn. I ansträngningarna för att rädda valutan och reagera mot hyperinflation redenominerades den tre gånger (2006, 2008 och 2009) och den högsta valören som trycktes var 100 biljoner dollar (100 000 000 000 000). Över tid ledde hyperinflationen i Zimbabwe till att Zimbabwedollarn blev en av världens lägst värderade valutaenheter.

Bli biljonär: Köp en Zimbabwe 10 biljoner dollarsedel!

I dagens scenario får centralbankernas pengatryckning och stora stimulanspaket många att återvända till en av de äldsta investeringsformerna: guld. Det ses som ett sätt att behålla köpkraften och ett skydd mot inflation. Det spekuleras att de enorma utökningarna av centralbankernas sedlar världen över sannolikt kommer att avskriva värdet på deras valutor och därmed leda till inflation av råvaror eller hårda tillgångar som guld. Priset på guld har redan stigit kraftigt i år och nådde den högsta nivån på sju år i USD (och den högsta någonsin i SEK! Vinsten sedan början av år 2020 har varit mer än 20% vid skrivandet av denna artikel (2020-05-18)

Tavex som Nordeuropas ledande guld- och silverhandlare har upplevt en aldrig tidigare skådad efterfrågan då många flyttar sina investeringar i säker hamn under dessa osäkra ekonomiska tider.

Säkra dina investeringar och säkra din köpkraft! Köp ädelmetaller idag:

Specialerbjudande på 1 oz Australisk Guld Kangaroo: köp för endast spot +5,99%

Specialerbjudande på 1 oz Österrikisk Silver Philharmoniker: köp för endast spot +29%!


Ansvarsfriskrivning: Den här artikeln är endast för informationssyften och är inte avsedd som en investeringsanalys eller rekommendation för att sälja eller köpa råvaror. Tavex ansvarar inte för några beslut som fattas baserat på denna information. Investeringar är förknippade med möjligheter och risker, och marknadsvärdet på råvaror kan både öka och minska. Tidigare eller framtida avkastning på råvaror och finansiella förhållanden som visas ovan representerar inte ett löfte eller en indikation på framtida resultat.

Referenser

(1) https://www.riksbank.se/en-gb/monetary-policy/the-inflation-target/
(2)
https://blogs.imf.org/2020/04/14/the-great-lockdown-worst-economic-downturn-since-the-great-depression/
(3)
https://www.investopedia.com/terms/h/hyperinflation.asp

Läs också