Logga in

Skapa bevakningar

Står vi inför en allvarlig stagflation?

Publicerad av Mina Galadima i kategori Ädelmetaller på 21.03.2022
Guldpris (XAU-SEK)
18 377,41 SEK/oz
  
- 67,66 SEK
Silverpris (XAG-SEK)
213,26 SEK/oz
  
- 0,20 SEK

Stagflation är något som de flesta industriländer ställdes inför på 1970-talet. Det innebär att landet dels drabbas av en hög inflation, samtidigt som det också har en hög arbetslöshet under tiden som den ekonomiska tillväxten mattas av. Vanligen, om än inte alltid, uppstår detta fenomen när centralbanker och regeringar har stimulerat efterfrågan i alltför hög grad.

I hela västvärlden har vi under de senaste årtiondet sett hur centralbankerna utan större framgång sänkt räntorna i försöka att stimulera konsumtionen. Istället harr billiga pengar gått till fastigheter, investeringar men också lyxkonsumtion. Priset för detta kan mycket väl komma att behöva betalas under de kommande åren i form av just stagflation.

Hur hög är då inflationen just nu?

Så sent som i måndags kom uppgifter om den svenska inflationen för februari 2022, då effekterna av ett skenande oljepris inte fått fullt genomslag ännu. Inflationstakten i Sverige var betydligt högre än väntat under februari och lär stiga ytterligare i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Under förregående månad hamnade den så kallade KPIF-inflationen i Sverige på 4,5 procent jämfört med 3,9 procent i januari. Det visar statistik från SCB. Jämfört med månaden före steg KPIF 0,9 procent. Siffran skall ställas mot Riksbankens inflationsmål på två (2) procentenheter per år.

Efter beskedet har nu samtliga storbanker tidigarelagt sin prognos för när Riksbanken kommer höja den så kallade styrräntan. Det är nu mer eller mindre nu en vedertagen uppfattning på marknaden att Riksbanken kommer att höja räntan redan i år, något som inte förutspåddes tidigare.

Den svenska inflationen är emellertid ändå låg jämfört med omvärldens. Euroområdets årliga inflation förväntas vara 5,8 procent i februari 2022, upp från 5,1 procent i januari enligt en snabbuppskattning från Eurostat, Europeiska unionens statistikkontor.

I USA är samma siffra ännu högre. Den årliga inflationstakten i USA accelererade till 7,9 procent i februari 2022, vilket är den högsta siffran sedan januari 1982. Utfallet motsvarade emellertid marknadens förväntningar. Energin förblev den största bidragsgivaren (25,6 procent mot 27 procent i januari) och bensinpriserna i USA har stigat med 38 procent (40 procent i januari).

Exklusive flyktiga energi- och livsmedelskategorier steg KPI med 6,4 procent, den högsta siffran på 40 år. Ändå är ökningen av energikostnaderna som är hänförliga till kriget i Ukraina inte fullt medräknade varför även inflationen i mars spås bli hög.

Inflationen har sagt nå en topp i mars, men den senaste utvecklingen i Europa tillsammans med pågående utbudsbegränsningar, stark efterfrågan och brist på arbetskraft kommer sannolikt att hålla inflationen hög under längre tid anser U.S. Bureau of Labor Statistics.

Hur ser då tillväxten ut i världens ekonomier?

Barometerindikatorn (ETI) steg i februari 2022 till 113,0 från 109,8 i januari 2022. Avläsningar över 100 indikerar starkare ekonomisk tillväxt än normalt, medan värden under 100 indikerar svagare ekonomisk tillväxt än normalt.

Ökningen berodde främst på en stark ökning av konfidensindikatorn för detaljhandeln. Samtidigt sjönk underindikatorn för konsumenternas förtroende till 88,9 i februari från 89,8 i januari, medan underindikatorn för företagens förtroende steg till 114,8 i februari från 109,9 föregående månad.

Paneldeltagarna i FocusEconomics Consensus Forecast ser att de fasta investeringarna ökar med 4,4 procent 2022, en minskning med 0,2 procentenheter från förra månadens prognos och 2,4 procent 2023. Paneldeltagarna ser den privata konsumtionen växa med 3,7 procent 2022, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående månads prognos. Prognosen ligger på 2,4 procent 2023, vilket gör att den svenska ekonomin visar tecken på avmattning, även om det ännu så länge inte finns allvarliga tecken på att vi befinner oss i inledningen på en stagflation.

Den europeiska ekonomin har börjat året i en svagare takt än vad som tidigare förutspåddes. Efter att ha återtagit den pre-pandemiska produktionen under sommaren förra året, förväntades en måttlig avmattning redan i höstprognosen. Sedan dess har motvinden till tillväxten intensifierats, inte minst efter det att Ryssland invaderade Ukraina.

Efter en mjuk korrigering kommer den ekonomiska expansionen att återta takten under andra kvartalet i år och förbli robust under prognoshorisonten. Efter en stark återhämtning med 5,3 procent 2021, förutspås EUs ekonomi nu växa med 4,0 procent 2022, liksom i euroområdet, och med 2,8 procent 2023 (2,7 procent i euroområdet). Med nuvarande inflation är det stagflation som vi ser.

Den amerikanska ekonomin växte förra året i sin snabbaste takt sedan 1984. Förvänta dig inte samma utveckling under 2022. Den amerikanska bruttonationalprodukten, BNP, spå växa med mellan 3 och 4 procent, fortfarande snabbare än 2,3 procents årstakt under den tidigare expansionen och ekonomins långsiktiga trend.

Det är emellertid långt under den amerikanska inflationen vilket är ett dåligt tecken. Detta kommer emellertid efter ett mycket starkt 2021, som gynnades av de åtgärder som sattes in för att komma åt de negativa effekterna av Omicron. Under det fjärde kvartalet 2021 låg den amerikanska tillväxten på höga 6,9 procent.

 

Arbetsmarknaden världen över

I Sverige ser vi en relativt hög arbetslöshet. I januari 2022 uppgick den svenska arbetslösheten till 8,3 procent, motsvarande 458 000 personer, mätt enligt AKU. Det är emellertid en minskning med en hel procentenhet sedan samma period 2021, när Coronapandemin fortfarande låg som en våt filt över den svenska ekonomin. Baserat på denna siffra är det således ännu så länge inte någon risk för en svensk stagflation.

Denna siffra är emellertid högre än i Europa. EUs arbetslöshet låg på 6,2 procent i januari 2022, en nedgång från ned från 7,0 procent i december 2021 och ned från 8,3 procent i januari 2021. Eurozonens arbetslöshet var 6,2 procent i januari 2022, vilket var en minskning från 6,3 procent i december 2021 och från 7,5 procent i januari 2021. Således inte heller i Europa ser vi några tydliga tecken på stagflation, även om det är svårt att göra jämförelser med tidigare år på grund av Coronapandemin.

I USA ser vi samma sak, det anställs fler och fler. Den amerikanska arbetslösheten minskade till 3,8 procent i februari 2022 från 4 procent föregående månad, bland annat för att situationen med Coronapandemin förbättrats. I februari 2020, före coronapandemin, var arbetslösheten 3,5 procent och antalet arbetslösa var 5,7 miljoner. Samtidigt steg arbetskraftsdeltagandet till 62,3 procent i februari, den högsta nivån sedan mars 2020.

Således visar alla dessa områden på minskad arbetslöshet. Det finns emellertid stora risker med att endast titta på dessa siffror. En relativt låg sysselsättning som följd av Coronapandemin driver på dessa siffror, och vi har ännu inte sett de reella effekterna av vare sig den stigande inflationen eller situationen i Ukraina som sannolikt kommer att få effekter på de flesta av världens ekonomier.

Bevara köpkraften

Centralbankerna världen över strår inför ett stort problem. De står nu inför valet att underminera samhällets struktur genom att välja en ekonomisk politik som fördärvar betalningsmedlet genom en hög inflation, alternativt att utforma den så att den leder till en utdragen arbetslöshet.

Det bästa exemplet på detta är den situation som Tyskland upplevde i början av 1920-talet där den galopperande inflationen sänkte värdet på den tyska marken till i princip noll vilket ledde till att många människor helt ruinerades.

Därefter följde 1930-talet som var en period av massarbetslöshet som utarmade i stort sett hela Tyskland. Nationalekonomer världen över är ense om att kombinationen av hög inflation och hög arbetslöshet är ett säkert recept på katastrof.

Så, vad är då lösningen? Att komma med en lösning för centralbankerna är inget som låter sig göras helt lätt, men en privatperson kan både bibehålla och öka sin köpkraft genom att köpa och äga guld, en tillgång som sedan tidernas begynnelse fungerat som ett skydd mot inflation och en värdebevarare.

I skrivande stund, med geopolitisk osäkerhet i form av det krig som pågår i Ukraina, vilket hotar resten av Europa, finns det dessutom ytterligare anledningar till att se över sitt ägande av guld. Såväl ryska som ukrainska medborgare som befinner sig utomlands har just nu problem med att kunna använda sina plastkort, både i affärer och i bankomater. Vad händer om denna situation sprider sig i resten av Europa?

Att ha kontanter har nästan blivit omodernt i många länder, och kortbetalningar används snart sagt överallt. Många affärer och restauranger har dessutom valt att inte längre acceptera kontanter. Frågan är då hur samhället kommer att drabbas om det finansiella systemet i form av elektroniska pengar slåss ut helt och hållet? Hur skall du kunna köpa mat? Betala räkningar?

Av den anledningen har de svenska myndigheterna gått ut och rekommenderat det svenska folket att dels fylla upp skafferiet, dels att se till att de har kontanter hemma, gärna i mindre valörer.

Vad rekommenderar Tavex?

  • 1 oz Australisk Guld Kangaroo.

Ett mindre mynt som är både vackert och finns i mindre valör är 1 oz Australisk Guld Kangaroo. Den australiska Kangaroon gavs för första gången ut år 1986 av det ansedda australiska myntverket Perth Mint. Under de första åren, fram till 1989, avbildades en guldklimp på guldmyntets baksida. Därefter ersattes det tidigare motivet med Australiens mest kända symbol, kängurun. Samtliga guldmynt i myntserien Kangaroo är officiella betalningsmedel i Australien.

Australisk Kangaroo är ett av världens mest efterfrågade investeringsguldmynt, vilket beror på dess fördelaktiga pris, den höga kvaliteten och formgivningen. Den australiska staten garanterar guldmyntens renhet och kvalitet.

I lager

1 oz Australisk Guld Kangaroo

Vi Säljer 1+ 19 729,98 SEK 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 19729.98 19729,98 19693.2 19693,20 19638.03 19638,03
Vi Säljer 19 638,03 SEK 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 19729.98 19729,98 19693.2 19693,20 19638.03 19638,03
Vi Köper 17 865,05SEK
Jämför Prisbevakningar Lägg till varukorg

 

  • 1 oz Österrikisk Guld Philharmoniker

Österrikiska Philharmoniker-guldmynt är konstverk i 24 karats guld. Vad som skiljer det här myntet från resten är dess fina konstnärliga detaljer i kombination med matta och glänsande ytor med högpolerade motiv, vilket gör att myntet reflekterar en enastående guldglans. Detta är verkligen iögonfallande för alla som beundrar fina konstverk.Mynten är lagliga betalningsmedel i Österrike och är det enda Europeiska guldmyntet som är denominerat i Euro. Värdet av dessa guldmynt beror huvudsakligen på finguldsinnehållet, och är knutet till det aktuella guldpriset.

I lager

1 oz Österrikisk Guld Philharmoniker

Vi Säljer 1+ 19 932,26 SEK 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 19932.26 19932,26 19895.48 19895,48 19823.77 19823,77
Vi Säljer 19 823,77 SEK 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 17865.05 17865,05 19932.26 19932,26 19895.48 19895,48 19823.77 19823,77
Vi Köper 17 865,05SEK
Jämför Prisbevakningar Lägg till varukorg

 

Ansvarsfriskrivning: Denna artikel är endast för information och är inte avsedd som en investeringsanalys eller rekommendation att sälja eller köpa råvaror. Tavex ansvarar ej för beslut som fattas på grundval av denna information. Investeringar är förenade med möjligheter och risker, och marknadsvärdet på råvaror kan både öka och minska. Tidigare eller framtida avkastning på råvaror och finansiella nyckeltal som visas här ovan innebär inte något löfte eller någon indikation på framtida förtjänster.

Läs också