Skapa bevakningar

Vad hände på guldmarknaden 2022?

Publicerad av Karl Martin Karus i kategori Artiklar 18.01.2023
Guldpris (XAU-SEK)
25974,90 SEK/oz
  
+ 231,00 SEK
Silverpris (XAG-SEK)
315,19 SEK/oz
  
+ 8,59 SEK

Förra året var allt mycket volatilt på guldmarknaden. Efter en kraftig uppgång i början av året följde en snabb nedgång. Även om guldet slutade med en liten nedgång i dollar, steg det med 7 procent i euro. Guldet presterade också bättre än aktie- och obligationsmarknaderna. Tre huvudsakliga teman präglade det gångna året – centralbankernas agerande, inflationen och kriget i Ukraina.

Månadspriserna på guld påverkas främst av den uppfattning som råder på finansmarknaderna och i investeringsfonder, vilket vi diskuterar mer ingående nedan. Vi bortser här från penningtryckning på längre sikt, det rådande monetära systemet, historiken och långsiktiga inflations- och råvarutrender. Följande analys gäller endast ett perspektiv på ett år.

Första kvartalet – Q1

Världsekonomierna återhämtade sig från pandemin i början av 2022, men samtidigt började osäkerhet åter råda på grund av Rysslands angrepp på Ukraina. Detta inverkade stort på guldets fortsatta utveckling under årets första kvartal.

Till följd av kriget i Europa sköt guldpriset i höjden och nådde sin högsta nivå någonsin (augusti 2020) med ett pris på 2075 USD/uns. Strax därefter började guldmarknaden stabiliseras och priset på guld började falla.

Intressant nog hade kriget en kortsiktig inverkan på guldpriset, men fick en än kraftigare inverkan på guldproduktionen.

”Rysslands invasion av Ukraina och de därpå följande sanktionerna har inneburit svårigheter för gruvarbetare verksamma i Ryssland att få finansiering och utrustning från västerländskt håll”, säger Adam Webb, chef för gruvförsörjningen på Metals Focus.

Även de högre omkostnaderna för energi och transport försvårar för guldgruvorna såväl globalt som i Ryssland. ”Detta har satt käppar i hjulet för den ryska guldproduktionen, och vi räknar med en produktionsminskning på 30 ton (9 procent) i år jämfört med föregående år”, säger han.

Han förväntar sig också att den globala gruvproduktionen av guld kommer öka på årsbasis med 1 %.

Andra kvartalet – Q2

Det var åter igen tungt för guldet när centralbankerna i snabb takt började höja räntorna till följd av den höga inflationen. Högre räntor drev i sin tur upp både dollarn och obligationsräntan, något som påverkade guldet i en negativ riktning.

Samtidigt som guldet sjönk till under 1 800 amerikanska dollar uppgick den amerikanska inflationen i juni till 9,1 procent, sin högsta nivå på fyra decennier.

Tredje kvartalet – Q3

Under den plötsliga räntehöjningen nådde guldet sitt årslägsta samtidigt som dollarn steg till sin högsta nivå på över 20 år.

Trots en kraftig nedgång i den totala investeringsefterfrågan ökade efterfrågan på guld på årsbasis med 28 procent jämfört med samma period förra året. Visserligen ökade köpen av tackor och mynt med 36 procent, men börshandlade fonder (ETF:er) noterade ett större frånflöde.

Å andra sidan hade efterfrågan på tackor och mynt redan passerat 880 ton för 2022, vilket är den högsta nivån sedan 2013. Investerare tycks reagera på inflationen genom att ständigt öka sin efterfrågan på tackor och mynt.

Fjärde kvartalet – Q4

Dollarn började försvagas och förväntningarna på högre räntor blev mer avvaktande. Guldpriset nådde sin högsta nivå under årets sista dagar.

Förra året sjönk guldpriset med 0,3 procent i dollar och stängde på 1 822 dollar per uns vid årets slut. Silverpriset steg med 2,6 procent till 23,9 dollar per uns. Räknat i euro steg guldpriset med 7 procent till 1 699 euro per uns. I brittiska pund steg guldpriset med 13 procent till 1 507 pund.

Guldet lyckades trots allt ge bättre avkastning än USA:s största aktieindex S&P 500, som föll med nästan 20 procent, och även priserna på större statsobligationer föll (när obligationernas priser sjunker, stiger avkastningen på dem och tvärtom). Guldet utvecklades bättre än koppar och palladium men hamnade under både silver och platina.

Kriget i Ukraina ledde guldet mot närmast rekordartade priser

Den högsta prisnoteringen för året nåddes under våren – den 8 mars stängde guldpriset på 2.050 dollar per uns. Den kraftiga prisökningen i februari och mars kan kopplas till kriget i Ukraina och den alltmer ökande inflationen. Det var bara 13 dollar från toppnoteringen i augusti 2020.

I mars hade den årliga inflationen i USA stigit till 8,5 procent, den högsta nivån sedan början av 1980-talet. I Europa nådde inflationen vid samma tidpunkt 7,4 procent. Kriget i Ukraina bidrog också till en ökning av hela råvarumarknaden och innebar höjda priser på gas, olja och spannmål. Både den ökade inflationen och den snabba uppgången i råvarupriser gav guldpriset en skjuts uppåt.

Därefter följde över sex månaders nedgång, och i slutet av september var guldpriset nere på 1 615 dollar per uns, den lägsta nivån sedan april 2020. De främsta orsakerna till detta var dollarindexets (DXY) snabba stegring och den kraftiga räntehöjning som den amerikanska centralbanken genomförde. Dollarindexet är ett mått på den amerikanska valutans utveckling i förhållande till de sex största konkurrenterna. I slutet av september nådde det sin högsta nivå på mer än 20 år

Dollarns uppgång ligger bakom räntehöjningen

Euron utgör den största betydelsen i dollarindexet. I september sjönk eurons växelkurs (1:1-kurs) mot dollarn, vilket inte skett sedan början av 2000-talet. Bakom dollarns snabba uppgång var den amerikanska centralbankens kraftiga räntehöjning, kriget i Ukraina och den energikris som slog hårt mot Europa. När dollarkursen faller blir guldpriset förmånligare för de som använder andra valutor, vilket i sin tur leder till ökad efterfrågan.

I april stod basräntan från den amerikanska centralbanken fortfarande på 0,5 procent, men i slutet av året höjdes den till 4,5 procent. Senast centralbanken genomförde en så snabb räntehöjning var i samband med den snabba inflationen på 1970-talet. Den perioden präglades också av den energikris som uppstod på grund av att OPEC-länderna vägrade sälja olja till USA.

De högre räntorna har lett till ett snabbt uppsving för obligationsräntorna under året. Avkastningen på amerikanska tioåriga obligationer låg under 2 procent i mars, men steg under hösten till 4,5 procent. Nu har avkastningen sjunkit något och handlas på 3,8 procent. Med högre obligationsräntor höjs den alternativa kostnaden för guld – det vill säga, om det betalas högre ränta på obligationer kommer fler investerare välja dessa framför att köpa guld.

Gnistrande guld vid årets slut

Guldets svacka under sensommaren fungerade som en stark stödpunkt och studsade tillbaka tre gånger, den andra gången i oktober och den tredje gången i början av november, följt av en snabb uppgång i priset. Bara ett par dagar före årsskiftet nådde guldpriset 1 833 dollar per uns, den högsta nivån på sex månader. Årets slutrally berodde främst på den amerikanska dollarns nedgång och förväntningarna på att den amerikanska centralbanken skulle bromsa sin ränteökning.

 

Guldpris (XAU-SEK)
25974,90 SEK/oz
  
+ 231,00 SEK
Silverpris (XAG-SEK)
315,19 SEK/oz
  
+ 8,59 SEK

Läs också